Jag har alltid sagt och kommer aldrig sluta säga det, Fia Fisan Maria Davidsson - utan dig skiner inte solen. Ja, igår kom min kära Fia till mig, eller jag åkte och hämtade henne rättare sagt. Jag fick chocken när hon började prata med mig och hon lät som en kille som just kommit i målbrottet och som att de fastnat en död kråka i halsen på henne. Hon hade bara skrikit lite mycket visst. Vi drog iaf en drive hem till mig, bar upp allt skit som jag hade med mig till mamma och åkte och handlade. Det blev en mycket konstig kväll igår, men jävligt värd all magont, allt tänkade och annan möda. Vi skåla på en cider och halvdäckade i min säng vid 01.30 -snåret, haha. Söndagsalkisar. "Vi är dem som kan skratta om allt med varann, vi är dem som kan gråta när ingen ser på", som min kära Winnerbäck säger. Igår sken solen, idag skiner solen! De e ju de jag säger.. dagarna innan har varit kalla, grå o trista.

Japp, vi är alltid lika dampiga och vi har alltid lika jävla kul. Så jävla glad att du är tillbaka!

Efter endast 5 timmars sömn tog jag mig upp ialla fall och gick till skolan mot min vilja. Nu har ialla fall allt löst sig med praktiken. Men jag hatar människor som inte tål kritik och istället kastar skit i ansiktet på än, som om de e jag som gjort fel. Det är i alla fall skänt att jag slipper det där nu och jag hoppas kunna komma till nästa ställe och ha en bra känsla i magen när jag vaknar om mornarna.

Nu ska jag åka och hämta Fia vid universitetet! Sen ska vi gå lååångpromenad. Skönt som fan.