Jag tror att man träffar alla människor vi möter på i livet, för en viss mening. Meningen att vi ska lära oss något och ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. Nu menar jag inte människor i största allmänhet, såklart, men människor som kommer än lite närmre än andra, vänner, pojkvänner, stallvänner, sportvänner, you name it..
Varje människa har ju en historia bakom sig, alltså även jag. Min historia har nog inte varit som de flesta andras och den har format mig till den människan som jag är idag, jag vill lägga till ett litet tyvärr i min mening.
Självklart gör vi val utifrån vad vi själva tycker, tänker och känner. Men ibland behöver man verkligen en liten spark i arslet så att pilen pekar åt det hållet som jag kanske inte hade tänkt ifrån början.
I alla fall, jag tror bara att det är vissa människor i livet som verkligen kan få än att förstå att man behöver ändra på sig ivissa situationer. Vissa människor finner inte den eller de människorna i sitt liv utan fortsätter i samma gamla vanliga spår. Jag tror att, inte förrän man hittat den personen som i stort sätt har precis samma bakgrund som än själv, lyssnar man. För då vet man, att den personen verkligen förstår mig och inte bara säger att den gör det. Det är den människan som kan få än att ändra sig, se hopp, för att den själv har tagit ett steg längre än där man själv står. Den människan ska man se upp till och ha respekt för. Det är verkligen inte alla som får vara med om det. Men jag har hittat en människa, en vän som har samma bakgrund som jag har och för första gången i hela mitt liv känner jag att jag kan andas ut och det känns så himla skönt.